Återigen har jag fått tid för att provsmaka en ny whisky i lugn och ro utanför ordinarie provningsmiljö. Den här flaskan fick jag också på posten då jag förnyade mitt medlemsskap i Single Malt Whisky Society. Så det är så klart en SMWS-buteljering vi talar om.
SMWS 64.173 – A Crisp Classic
Mannochmore Distillery, Speyside, Skottland
Single cask single malt
56,1% vol.
Prislapp runt 800 kr, ingick i medlemsskapet
Går inte att beställa längre
Bakom kodnumret 64 döljer sig Mannochmore, ett av Speysides mest anonyma destillerier. Whiskyn är destillerad 2012, släppt 2026 och är 14 år gammal. Den har lagrats på second fill ex-bourbonfat och placeras i SMWS smakprofil som Sweet & Zesty. Fat som används för andra gången ger mindre fatpåverkan och så är fallet även här. Här får istället själva destilleriet ta lite plats. En whisky som visar vad destilleriet faktiskt gör.
Mannochmores mest kända stund är också dess mest okända. 1996 släppte man en whisky vid namn Loch Dhu, kallad ”The Black Whisky”, för sin nästan svarta färg. Färgen kom från dubbelbrända fat och en rejäl dos tillsatt karamellfärg. Den fick just därför ett rätt så svalt mottagande överallt utom i vårt grannland Danmark. Där blev åtgången så stor att whiskyn snabbt blev en svåråtkommen kultförklarad historia.
En liten intressant detalj: Destilleriet byggdes 1971 på samma område som Glenlossie och under många år delade personalen sin tid mellan de två destillerierna. Det gjorde att destillerierna körde produktionen växelvis ett halvår åt gången.
Utseende (utan poäng): Ljus, halmgul ton, nästan åt vitt vin.
Doft (21p): Luktar först lite som att gå in i en godisbutik men också av äpple, päron, kola, nougat och liten kryddighet. Efter några sniffar så kommer citrustoner smygande.
Smak (20p): Söt, tjock vaniljkräm, lite persika och päron och sedan övergår det mer mot syrligt äpple och lite citrus igen.
Eftersmak (22p): Den hänger kvar en stund faktiskt och blir mer kryddig när fruktigheten lagt sig. Lite åt svartpeppar, chili eller rent av ingefära. Inte så det stör på något sätt, jag gillar det!
Bedömning (21p): För att vara 14 år och kosta runt 800 kronor så kan jag inte påstå att den smakfull och prisvärd, men den är helt klart god! Fatstyrkan gör sitt och ger en mer komplex smakpalett att luta sig emot. Vid spädning kommer mer fruktighet fram och det höjer betyget ytterligare. Speysides anonyma arbetshäst får äntligen kliva fram i rampljuset – en bra whisky overall.
TOTALT: 84/100p
Passar till: En äppelpaj med vaniljsås kompletterar väldigt fint. Speciellt om pajen bakas så degen blir riktigt knäckig och full av kolasmak. Då gifter sig whiskyn med bakverket ännu mer. Här är ett recept jag gillar: